Att öppna dörren hemma hos gamla mormor, doften av kokskaffe slår till i ansiktet och strax därefter piper kannan. Sockerbitarna står på bordet och likaså de små kaffekoppsfaten med guldkant och blommor på. Bredvid står en liten gräddkanna. Jag slår mig ner, fem år gammal, jag lär mig dricka kaffe på fat samtidigt som vi går igenom en stor låda med svartvita fotografier. Fotografier som under årens lopp blivit mjuka i kanten av små nyfikna barnhänder och som nästan gått över i en mjuk sepia-ton. Kanske har ni liknande minnen?
När jag fotograferar er, er familj eller era barn så har jag det här minnet i bakhuvudet. Jag vill att ni ska kunna njuta länge av dessa fotografier. Minnas tillbaka på den här stunden, hur roligt ni hade och vilka minnen som förstärks.